Logga in menu Timezynk

Av
Arbetslösa en samhällsresurs

I augusti uppgick det totala antalet arbetslösa till 336 600 personer, enligt Ekonomifakta, en del av Svenskt Näringsliv. Om merparten av dessa personer skulle kunna användas som en resurs skulle samhället kunna spara massor av pengar på sjukvård och olika bidrag. Den enskilde individen skulle vinna såväl ekonomiskt som kroppsligt och själsligt på det. Det finns redan förslag på hur vi skulle kunna göra och goda exempel har redan genomförts.

Det finns de som påstår att arbetslösheten är en myt. Att det finns hur mycket som helst att göra, men inte enligt den gamla definitionen av lönearbete. Vi måste bredda definitionen och gå utanför ramen av betalda arbetstimmar. Människor kommer fortfarande att behövas och kunna bidra med allt ifrån vård av anhöriga till skapande av konst.

Några konkreta förslag på lösningar kommer bland annat ifrån Piratpartiet. De vill att:

  • arbetslösa och bidragstagare ska ges större möjlighet att arbeta ideellt istället för att delta i arbetsmarknadsåtgärder utan att riskera att förlora sina bidrag.
  • alla arbetsmarknads- och socialförsäkringar samlas under ett tak. Vi skulle få ett system som är mindre stigmatiserande och mer medmänskligt, där människor inte faller mellan olika stolar eller skickas runt i ett försök att göra kostnaden till någon annan myndighets problem.
  • ett system för medborgarlön sjösätts inom en tioårsperiod. En garanterad grundförsörjning skapar nya möjligheter att förkovra sig och bidra till samhället på alla de kreativa sätt som dagens arbetsmarknadsmodell både hämmar och ofta aktivt motarbetar.

Ovanstående förslag skulle innebära att trots att du officiellt är arbetslös ändå skulle vara behövd och efterfrågad. Det skulle göra mycket för självkänslan hos många arbetslösa.

Från bidrag till vinst

Sigtuna kommun är en aktör som aktivt arbetar med att ta tillvara de arbetslösa som en resurs. De inledde ett projekt med så kallade resursjobb 2012, som gick ut på att ge samtliga arbetslösa med försörjningsstöd arbete istället för bidrag under ett år. Återbetalningstiden för projektet var två månader och efter ett år var lönsamheten 16 miljoner kronor.

Satsningen på resursjobb vidareutvecklades till en permanent verksamhet kallad Jobblyftet, där kommunen inkluderat fler grupper och matchar mot jobb i flera sektorer. Nu samarbetar näringslivet, arbetsförmedlingen och föreningar med kommunen för att ge arbetslösa en anställning som passar alla inblandade.

Sedan Jobblyftet drog igång 2014 har 197 personer fått jobb och kommunens kostnader har minskat med cirka 8 miljoner kronor. Förutom en bättre ekonomi har deltagarna känt större stolthet, fått bättre hälsa och yrkeskunnande.

“En av de viktigaste bitarna är att de anställda får ett kompetensbevis som stärker deras konkurrenskraft på arbetsmarknaden samtidigt som det förbättrar matchningen av invånarnas kompetens mot arbetsmarknadens behov”, skriver kommunen på sin hemsida.

6 timmars arbetsdag ger jobb

En annan åtgärd som skulle kunna ge jobb till arbetslösa är förkortad arbetstid. Flera försök pågår redan. Motståndarna menar att det är för dyrt, medan de som är positiva påpekar att vinsterna i personlig hälsa, trivsel, mindre sjukskrivningar och fler nyanställningar i slutänden skulle kunna spara samhället pengar. De positiva effekterna är svåra att räkna på eftersom de kommer på längre sikt.

Toyota i Mölndal införde 6 timmars arbetsdag redan för tolv år sedan. De är en vinstdrivande verksamhet och skulle inte använda modellen om den inte fungerade. Vinsterna för företaget är förlängda öppettider, minskade sjukskrivningar och nöjdare personal. Background i Falun, som arbetar med grafisk produktion, ser 6 timmars arbetsdag som ett sätt att locka kompetens till företaget och som en sporre att hitta effektivare sätt att arbeta. På Svartedalens äldreboende har försöket med 6 timmars arbetsdag förlängts ett år till. Redan nu är personalen mycket positiv. De har kunnat nyanställa 14 personer och fått ett skift till. Personalen är piggare och arbetsmiljön har blivit mycket bättre.

Visste du att...

regeringen räknar med arbetslöshet?

Sedan 1990-talet räknar regeringen, Riksbanken och Konjunkturinstitutet med jämviktsarbetslöshet. I korthet går idén ut på att ett visst antal arbetslösa behövs för att företagen ska kunna hitta arbetskraft som är villig att arbeta utan allt för höga lönekrav. Enligt teorin måste det alltså finnas en viss arbetslöshet för att inflationen ska kunna hållas nere.

Är arbetslösheten för låg kan arbetstagarna kräva högre löner, företagen får ökande kostnader och kompenserar med höjda priser, vilket gör att arbetstagarna kräver ännu högre löner - och inflationen stiger. Jämviktsarbetslösheten är tänkt att vara ett jämviktstillstånd med arbetslöshet och inflation i balans. Problemet med teorin är att om åtgärder görs för att anställa fler tar inflationen fart.

Läs föregående:
Läs nästa: Septembers uppdateringar