Logga in menu Timezynk
Jobbstress lika hälsofarligt som passiv rökning

Ny forskning visar att stress på jobbet är lika farligt som passiv rökning. Höga arbetskrav, orättvisor på arbetet, osäker anställning och långa arbetsdagar bidrar alla till dålig hälsa och högre dödlighet. Idag är rökning förbjuden på offentliga platser både inomhus och utomhus. Är dags att förbjuda stress på jobbet också kanske?

Tidskriften Behavioral Science & Policy publicerade nyligen en artikel av forskare från Harvard Business School och Stanford University. De har tittat på hälsoeffekterna av psykosociala stressfaktorer på arbetsplatsen. Faktorerna inkluderade bland annat långa arbetsdagar, skiftarbete, höga arbetskrav och osäkra anställningar. Hälsoeffekterna man undersökte var förekomsten av medicinska diagnoser, självrapporterad dålig fysisk eller psykisk hälsa och dödlighet.

Deras analys visade att:

  • Konflikter arbete-familj mer än fördubblar sannolikheten att den anställde rapporterar psykisk ohälsa och ökar sannolikheten för rapporterad fysisk ohälsa med 90 procent.
  • Sannolikheten att få en medicinsk diagnos är 35 procent större för anställda med höga arbetskrav jämfört med andra.
  • Orättvisor på jobbet ökar sannolikheten för en medicinsk diagnos med 50 procent.
  • Osäker anställning är förenad med en 50 procents högre risk för fysisk eller psykisk ohälsa.
  • Långa arbetsdagar ökar risken för dödlighet med 20 procent.

Ta itu med invanda mönster

Forskarna jämförde också hälsoeffekterna av jobbrelaterad stress med de för passiv rökning, och kom fram till att resultaten var snarlika. I fallet med passiv rökning är det numera allmänt accepterat att det påverkar hälsan negativt och därför är rökning förbjuden i offentliga miljöer i många länder. På samma sätt borde vi ta itu med invanda mönster på arbetsplatsen som bidrar till stress.

Forskarna vill att vi blir bättre på att begränsa arbetstiden, drar ner på skiftarbete och oförutsägbara arbetstider, och möjliggör flexibla arbetsvillkor för att människor ska få en bättre balans arbete och familjeliv. Men deras slutsats är att om arbetsgivare och beslutsfattare inte börjar kontrollera och ingripa för att minska arbetsrelaterade stress, kommer alla andra ansträngningar att förbättra människors hälsa ha begränsade effekter.

Nya svenska riktlinjer för jobbstress

Anmälda arbetssjukdomar orsakade av brister i organisatorisk och psykosocial arbetsmiljö har ökat med 70 procent i Sverige de senaste fem åren. Det är den höga arbetsbelastningen som till största delen ligger bakom ökningen. Så sent som i början av september antog Arbetsmiljöverket en ny föreskrift för organisatorisk och psykosocial arbetsmiljö. Målet är att minska den arbetsrelaterade ohälsan.

Med den nya föreskriften ska det bli lättare att jobba med psykosociala frågor på arbetsplatsen, och fokus ligger på förebyggande arbete. Skriften innehåller inga nya riktlinjer, men den är tydligare med vilka områden och faktorer som är viktiga att arbeta med.

Skriften tar upp tre huvudområden:

Arbetsbelastning. Arbetsbelastningen kan förebyggas genom minskad arbetsmängd, ändrad prioriteringsordning, varierade arbetsuppgifter, goda möjligheter till återhämtning, att tillämpa andra arbetssätt, ökad bemanning eller att tillföra kunskaper.

Arbetstid. Redan när arbetet planeras ska arbetsgivaren ta hänsyn till hur arbetstagarens hälsa kan påverkas. Till riskerna för ohälsa räknas skiftarbete, nattarbete, delade arbetspass, mycket övertidsarbete, långa arbetspass, och stor möjligheter att arbeta på olika tider och platser med förväntningar på att vara ständigt nåbar.

Kränkande särbehandling. Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras och vidta åtgärder om det skulle inträffa. Det ska finnas rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras. Man kan jobba förebyggande genom att vara uppmärksam på konflikter, arbetsbelastning, arbetsfördelning, förutsättningar för samarbete och konsekvenser av förändringar.

Den nya föreskriften träder i kraft den 31 mars nästa år.