Logga in menu Timezynk
Utbilda för framtiden - omodernt att memorera fakta

Det utbildningssystem vi har är framvuxet ur de senaste hundra årens anpassningar till jobb inom industrin. Idag är verkligheten en annan, med 80 procent sysselsatta inom tjänstesektorn och fler och fler rutinjobb ersatta med digital teknik. Vi måste designa om hela utbildningssystemet, från grundskola till fortbildning i yrkeslivet, för att rusta oss inför framtiden.

Förlegade kunskaper

Att skriva för hand med penna håller på att ersättas av att skriva med hjälp av tangentbord. Ändå tragglar eleverna fortfarande i skolan med att plita ner bokstäver för hand. Vi tvingar dem att slösa tid på att lära sig något de aldrig kommer att använda.

I en intervju på forskning.se berättar digitaliseringskommissionens ordförande Jan Gulliksen om kommissionens visioner för den framtida skolan. Där kommer eleverna att ägna sig åt att studera hur man söker information, formulera problem och bedöma olika lösningar. Faktainlärning försvinner. Istället är det kreativitet, problemlösning och granskning av fakta som är viktigt att kunna. Det kommer också att vara viktigt att kunna göra presentationer och att vara skicklig på att kommunicera.

I det digitaliserade samhälle vi lever i behövs det väldigt få personer som ägnar sig åt att räkna ut saker. Men behovet är omätligt av människor som kan beskriva problem så att datorerna kan bearbeta dem och det behövs lika många som sedan kan värdera lösningarna, menar Jan Gulliksen.

Den nya skolan

Sugata Mitra är professor och forskare inom utbildningsteknologi. 2013 vann han TED-konferensens pris för att kunna bygga en skola i molnet där barn kan utforska och lära av varandra.

Att utrusta barn med memorerade fakta “utifall att du skulle behöva dem” är inte längre nödvändigt, menar Sugata Mitra. Istället behöver barn ha förmågan att hitta information när de behöver den, snabbt och korrekt. Han vill förändra klassrummet genom så kallade “självorganiserade inlärningsmiljöer”. Det är när en grupp elever, utan handledning, får en stor fråga och sedan samarbetar för att lösa den. När en grupp läser tillsammans läser de av någon anledning på en högre nivå av förståelse än de gör individuellt, förklarar han. Så fort en elev gör ett misstag kliver en annan in för att hjälpa, och skapar en spontan ordning.

Han påpekar att om internet var tillåtet på prov, skulle det förändra hela utbildningssystemet till att bättre spegla den värld vi lever i. Om du behöver veta något kan du få tillgång till det ögonblickligen - dagens barn känner inte till något annat, säger han. Det standardiserade utbildningssystemets sätt att trycka in fakta i deras hjärnor och sedan examinera dem för att se om informationen fastnat är obegripligt för dem.

Digitala texter kräver andra kunskaper

En doktorsavhandling i pedagogik, som handlar om det digitala läsandet, har kommit fram till att god läsförståelse av digitala texter kräver något utöver det som krävs för att förstå traditionell text. Läsning på internet involverar inte enbart traditionell läsning och läsning av exempelvis bilder, utan även att manövrera bland hyperlänkar i en alldeles speciell kontext. Skärmen, musen, informationsarkitekturen och uppkopplingens hastighet är exempel på faktorer som påverkar och formar läsningen och medverkar till att digital läsning skiljer sig från traditionell läsning.

Speciella förmågor och kompetenser som krävs för digital läsning:

  • Förmåga att tolka och förstå kombinationen av texter, bilder, videofilmer och diagram.
  • Informationskompetens, det vill säga att kunna hitta och kritiskt granska information.
  • Förmåga att söka och hitta relevant information.
  • Förmåga att integrera kompletterande budskap och jämföra, sammanföra och tolka innehåll från flera olika källor.

Förstå smarta maskiner

I det digitala samhället behöver vi känna till programmering. Vi behöver nödvändigtvis inte kunna koda, men åtminstone känna till grunderna och förstå uppbyggnaden. Om vi ska kunna arbeta sida vid sida med alla smarta maskiner behöver vi förstå hur de fungerar.

Fredrik Heintz, docent i datalogi, menar att datalogiskt tänkande bör införas i skolan. Annars är risken att gapet mellan de som kan och de som inte kan växer, säger han i en intervju på bloggen Edtech Sweden. Det är en demokrati- och jämlikhetsfråga. Precis som att alla får lära sig grunderna i hur vår fysiska värld fungerar borde alla få lära sig grunderna i hur vår digitala värld fungerar. Han menar att om eleverna lär sig datalogiskt tänkande kommer de kunna dra nytta av alla möjligheter som digitalisering medför.

Datalogiskt tänkande

En problemlösningprocess för att beskriva, analysera och lösa problem för att kunna ta hjälp av datorer. Till exempel kan det innebära att hitta mönster, generaliseringar, abstraktioner och skapa algoritmer för lösningar.

Läs föregående:
Läs nästa: Den dyrbara tiden