Logga in menu Timezynk

Arbetstidslagen

Arbetstidslagen har regler om hur mycket man får arbeta per dygn, per vecka och per år. Den tar upp jourtid och beredskap, vilka raster och pauser man har rätt till och vad som gäller för nattvila.

Den nya arbetstidslagen, som trädde i kraft 1 juli 2014, ställer hårdare krav på arbetsgivare att ha koll på arbetade timmar i verksamheten. Det påverkar arbetet med schemaläggning och tidrapportering, eftersom det blir ännu viktigare att kunna bevaka hur mycket de anställda arbetar. Om inte, kan det bli dyrt.

Bakgrunden till lagändringen är att en statlig utredning visat att straff inom arbetstidsområdet inte är effektivt. Bara en fjärdedel av alla anmälda brott blir bestraffade i slutändan. För att få företagen att följa reglerna bättre tog riksdagen ett beslut om att göra det lättare att komma åt arbetsgivare som bryter mot arbetstidsreglerna. Fördelarna med den nya arbetstidslagen är att färre anställda riskerar att utnyttjas och skadas (olyckor p.g.a trötthet till exempel). Risken att företag skaffar sig fördelar jämfört med konkurrenterna genom att missbruka arbetstidsreglerna minskar också.

Lagens innebörd och konsekvens

Enligt de nya reglerna får en så kallad sanktionsavgift tas ut när det gäller brott mot bestämmelserna om ordinarie arbetstid (jourtid, övertid och mertid samt dygnsvila och veckovila). Det innebär att istället för att en anmälan behandlas av polis, åklagare och domstol så kan Arbetsmiljöverket direkt ta ut en avgift av en arbetsgivare som bryter mot reglerna. Det är så kallat strikt ansvar som gäller, och det betyder att det inte görs någon utredning om vems felet är. Det räcker med att Arbetsmiljöverket bedömer att ett fel har begåtts. Avgiften tas ut även om felet inte gjorts med avsikt eller av rent slarv.

Så här beräknas avgiftens storlek

Storleken på avgiften avgörs av hur många anställda företaget har och hur många otillåtna timmar överträdelsen gäller. Taket ligger på 500 anställda. Därefter betalar företaget maximal avgift. Avgiften är en procent av prisbasbeloppet som gällde när felet begicks. 2014 är prisbasbeloppet 44 400 kr och avgiften blir då 444 kr per timme och anställd. För ett företag med 25 anställda skulle ett brott mot arbetstidsreglerna kosta drygt 11 000 kr per otillåten timme!

Konsekvensen för arbetsgivaren är att det är ännu viktigare än tidigare att ha fasta rutiner kring schemaläggning och tidrapportering. Det måste gå att kontrollera hur mycket tid varje anställd har arbetat. Se till att det är enkelt för medarbetarna att rapportera in sin arbetade tid, och ha framförhållning i schemaläggningen så att det på förhand går att säkerställa att varje anställd får rätt antal timmar schemalagda.

Ta hjälp av ett schemaläggningsprogram

För dig som använder Timezynk schemaläggningsprogram, eller ett liknande system, finns hjälp redan att få. Se till att personalen tidrapporterar varje dag i sina mobiler, så glöms inget bort. Kontrollera med hjälp av en summering per anställd hur mycket arbetad tid de har inom ett visst tidsintervall. Användarschemat ger en bra översikt över arbetspassen, så att det blir lättare att se till att tillräcklig vila planeras in mellan passen.

Testa Timezynk gratis 14 dagar!

Det här behöver du ha koll på

Ordinarie arbetstid
Ordinarie arbetstid är planerad. Den får uppgå till högst 40 timmar i veckan vid en heltidsanställning.

Jourtid
Jourtid är planerad, men arbetstagaren utför inte något arbete utan finns bara tillgänglig på arbetsstället. Jourtid får tas ut med högst 48 timmar per arbetstagare under en tid av fyra veckor, eller 50 timmar under en kalendermånad.

Övertid
Övertid får bara användas när arbetstiden tillfälligt behöver ökas. Övertid får tas ut med högst 48 timmar per arbetstagare under en tid av fyra veckor, eller 50 timmar under en kalendermånad, dock med högst 200 timmar under ett kalenderår (allmän övertid). Extra övertid får tas ut med högst 150 timmar per arbetstagare under ett kalenderår om det finns särskilda skäl för det och situationen inte har gått att lösa på annat rimligt sätt. Extra övertid och allmän övertid får tillsammans inte överstiga 48 timmar per arbetstagare under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad.

Mertid
Mertid tillämpas för deltidsanställda och får bara användas när arbetstiden tillfälligt behöver ökas. Mertid får tas ut med högst 200 timmar per arbetstagare under ett kalenderår. Extra mertid får tas ut med högst 150 timmar per arbetstagare under ett kalenderår om det finns särskilda skäl för det och situationen inte har gått att lösa på annat rimligt sätt. Extra mertid får tas ut med högst 150 timmar per arbetstagare under ett kalenderår om det finns särskilda skäl för det och situationen inte har gått att lösa på annat rimligt sätt. Extra mertid och allmän mertid får tillsammans inte överstiga 48 timmar per arbetstagare under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad.

Dygnsvila
Alla arbetstagare ska enligt huvudregeln ha minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om tjugofyra timmar. Dygnsvilan ska vara sammanhängande. Avvikelse från dygnsviloregeln får göras tillfälligtvis på grund av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgi­varen, som exempelvis olycksfall eller maskinhaveri.

Veckovila
Enligt lagen ska veckovilan vara minst 36 timmar under varje sjudagarsperiod. Ledigheten ska vara sammanhängan­de och om möjligt förläggas till veckoslutet. Även en kort arbetsin­sats bryter veckovilan, så att en ny ledighet om 36 timmar sammanhängande måste läggas ut, om lagen ska följas. Man kan inte ha veckovila samtidigt med jourtjänst­göring eller beredskap.

För mer detaljerad information, läs Arbetsmiljöverkets pdf "Arbetstidslagen".