Måste vi rädda arbetet?

‍

2012 tillsatte regeringen en kommitté, Digitaliseringskommissionen, för att uppnå det it-politiska målet att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. I år släpptes ett delbetänkande som heter 2012 tillsatte regeringen en kommitté, Digitaliseringskommissionen, för att uppnå det it-politiska målet att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. I år släpptes ett delbetänkande som heter Om Sverige i framtiden - en antologi om digitaliseringens möjligheter för Sverige. I sexton olika texter beskrivs den transformation samhället genomgår, vilka möjligheter och utmaningar vi står inför, vad vi behöver förhålla oss till och utveckla samt vad som kan komma att ha betydelse i framtiden.

Anna Felländer spår i sin text Anna Felländer spår i sin text Digitaliseringens möjligheter och utmaningar att de nya jobben kommer att bestå av olika typer av uppdrag som erbjuds och ”byts” inom delningsekonomin. Det är liknande tankar som Per Schlingman uttrycker i sin DN-artikel. Hon menar vidare att den kunskapsintensiva tjänstesektorn ökar och skapar en efterfrågan även på jobb inom den lokala tjänstesektorn, som hårfrisörer och lokalvårdare.

‍

‍

I sin text I sin text Digital Disruption at Work delar Carl Benedikt Frey och Thor Berger med sig av sina tankar kring vad framtiden kommer att kräva av oss arbetstagare. Kreativitet, problemlösning och sociala färdigheter kommer att vara avgörande framöver. It-färdigheter kommer också att vara avgörande för de flesta arbetstagare och livslångt lärande kommer att bli den nya normen.

Det finns jobb som inte kommer att beröras av digitaliseringen i första taget. Icke-rutinuppgifter har visat sig vara en utmaning att automatisera. Det kan handla om högkvalificerade jobb som kräver kreativa och komplexa färdigheter inom problemlösning. Men det handlar också om enklare försäljning och servicejobb, som kräver fysisk anpassningsbarhet och social interaktion. Det innebär att många okvalificerade arbeten har överlevt trots datorernas och robotarnas ökade färdigheter.

Uppgifter som kräver kreativ intelligens, iakttagelseförmåga och manuell hantering eller social intelligens är fortfarande svåra att omvandla till datorkod. Det gör arbeten som innehåller sådana uppgifter mindre känsliga för datorisering. Jobb som kräver originalitet är också mindre sannolika att datoriseras precis som att laga mat, vika tvätt eller diska. Jobb som handlar om vård, förhandling eller övertalning fordrar en omfattande interaktion med andra människor och kräver sociala färdigheter. Datorer har svårigheter att kopiera ens grundläggande mänskliga sociala och emotionella färdigheter.

‍

‍

Bodil Jönssons text Bodil Jönssons text Digitaliseringen och den framtida välfärdsteknologin handlar om hur vi kan behålla vår värdighet samtidigt som välfärden utvecklas när så många kommer att stå utanför arbetsmarknaden. Människor är fortfarande behövda och kan bidra till samhället även om de inte har ett traditionellt lönearbete. Hon skriver: “Det finns ju hur mycket som helst att göra, däremot ingenting som säger att det i den digitaliserade eran behöver göras i det gamla arbetets former. Det som nu behövs är kreativa samhällsbyggare, ja, entreprenörer, som förmår bygga upp det gemensamma inklusive välfärden utifrån andra grunder än räknade arbetstimmar.”

I Nederländerna har man börjat titta på alternativ till det vanliga lönearbetet. I en I Nederländerna har man börjat titta på alternativ till det vanliga lönearbetet. I en artikel i brittiska The Independent står att Utrecht startar ett projekt i höst där personer som lever på socialbidrag i stället ska få medborgarlön. Idén är att låta människor välja att arbeta mer flexibelt i ett mindre styrt samhälle och tillåta mer tid till omsorg, frivilligarbete och studier.

Kanske vi inte behöver rädda arbetet? Kanske kommer andra sysselsättningar räknas som arbete i framtiden? En sak är säker; vi kommer snart att få veta, för framtiden är redan här.

‍

Carl Benedikt Frey och Thor Berger ger i sin text Carl Benedikt Frey och Thor Berger ger i sin text Digital Disruption at Work, flera exempel på digitaliserade innovationer:

• Datorer med Artificiell Intelligens (AI) skriver redan nyhetsartiklar inom kriminologi, finans och sport. Dessa datorgenererade texter är häpnadsväckande nog nästan oskiljbara från liknande texter skrivna av en människa, vilket gör journalister överflödiga när det gäller textproduktion som inte kräver mänsklig kreativitet, kontext eller omdöme.
• Inom fem år förväntas Google ha en kommersiell version av sin självkörande bil på marknaden. Självkörande bilar kan bidra till att förändra både hur vi reser och pendlar, men också i grunden förändra ett stort antal arbeten inom transport och logistik.
• Förbättrad igenkänning av mönster och informationsbearbetning ökar möjligheterna att datorisera jobb inom hälsovården. Vid Memorial Sloan-Kettering Cancer Center har IBMs Watson-dator matats med över 600 000 medicinska rapporter, 1,5 miljoner patientjournaler och två miljoner sidor text från medicinska tidskrifter. Tillsammans med information om en patients symptom och ärftlighet används denna data för att ta fram den behandlingsplan som har den största sannolikheten att lyckas.
• Ett japanskt teknikföretag släppte nyligen Pepper, en robot som använder ett molnbaserat AI-system som gör att den kan lära sig från mänskliga interaktioner och gör den lämplig för uppgifter som barnpassning eller att ta hand om gamla människor.

‍

‍