Stress på jobbet gör oss sjuka

‍

• Ständig trötthet
• Sömnrubbningar
• Värk i kroppen, muskler, leder, huvudet
• Nedsatt immunförsvar, många infektioner
• Labila känslor: aggressivitet, kort stubin, gnällighet, intolerans
• Nedstämdhet
• Koncentrationssvårigheter, minnesluckor
• Överkänsliga sinnen

‍

Hjärnan är ett fantastiskt organ som kan anpassa sig till en mängd olika situationer och tillstånd. Men den gör inte ont vid överansträngning på samma sätt som musklerna protesterar efter hård belastning. Därför kan vi pressa hjärnan långt över vad den klarar. Trots att den sänder ut signaler till kroppen om att något är fel har vi inte alltid förmågan att lyssna.

Forskarna har bevisat att långvarig stress orsakar mätbara förändringar i hjärnan. Enligt Stressmottagningen arbetar forskarna just nu med två olika teorier om verkningarna på hjärnan vid långvarig stress. Den ena handlar om skador som kan uppkomma i det system i hjärnan som svarar för reaktioner på fara. Om stressen blir långvarig råkar systemet i obalans och kan skada de funktioner som står för och förstärker impulser och utformning av initiala minnen. Konkret kan det betyda att du inte förstår signalerna om att du behöver stressa ner. Men det har visat sig att skador i centrala nervsystemet inte är så permanenta som forskarna trott. Dock repareras skadorna långsammare och det kan ta upp till flera år innan du blir helt återställd.

Den andra teorin rör störningar i samverkan mellan nerv- och gliaceller som styr glutamat- och kaliumupptaget i kroppen. Sådana störningar kan leda till minskad mental kapacitet , minskad simultankapacitet och minskad koncentrationsförmåga.

‍

SBU (Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering) har tittat på samband mellan arbetsmiljö och symptom på depression och utmattning. I deras forskningsrapport kan man läsa att depression och utmattningssyndrom ( eng. burnout) inte är samma sak. Ett utmattningssyndrom utvecklas under lång tid och har ofta en dramatisk akutfas med en återhämtningsfas som i värsta fall kan ta år, medan depression mer förekommer i perioder. SBU har hittat vetenskapligt underlag för att vi utvecklar mer symptom på depression och utmattning i följande fall:

• Höga krav i kombination med små möjligheter att påverka arbetssituationen
• Dåligt stöd från chefer eller kollegor på arbetsplatsen
• Mobbning
• Konflikter i arbetet
• Upplevelsen av att ha ett pressande arbete
• När belöningen för arbetet upplevs som för liten i förhållande till ansträngningen
• Om vi upplever osäkerhet i anställningen

‍

Om du har drabbats av utmattningssyndrom kommer du att vara överkänslig för stress under en lång tid, kanske för alltid. Det betyder att du behöver omvärdera både hur du ser på arbetslivet och privatlivet. Avgörande blir att prioritera återhämtning. Det finns många saker du kan göra. När det gäller din arbetsmiljö så tänk på att arbetsuppgifterna ska vara väl avgränsade. Se till att göra en sak i taget. Ha lugn och ro omkring dig. Undvik öppna kontorslandskap och undvik sådant som gör dig stressad.

Förändringar i privatlivet ska först och främst handla om att se till att få tillräckligt med sömn. Avsätt tid för avkoppling. Lär dig slappna av genom till exempel yoga, meditation eller mindfullness. Motionera regelbundet, gärna genom att vara ute i naturen. Ha sunda matvanor. Och se till att göra roliga saker också!

Åthämtning och avkoppling fungerar bättre och är dessutom lättare att genomföra i korta regelbundna doser. Skjut inte upp din vila till helgen eller semestern, utan ta korta pauser varje dag och gör det till en vana att stanna upp och göra saker du gillar.

Om du vill ha fler tips hittar du det på Karolinska Institutets blogg, i en  i en artikel från Kommunalarbetaren och i ett  från Kommunalarbetaren och i ett reportage från SVT.

‍